Sjalbärande

Jag satt och surfade på sjalbarns forum och följde impulsen att åka till Jysk och köpa tyg. Läste om ett tips om tyget Louisa, mjukt och skönt. Finns att köpa på 5-metersrulle och räcker till två sjalar i och med att det är 140 cm brett.
Tyget i sig såg inte mycket ut för världen, men det kändes mjukt och starkt. För att inte tala om priset, 125 kr! Alltså fick det följa med hem.

Jag sopade upp smulor från golvet när sonen lagt sig och bredde ut tyget. Jag vek det på längden och klippte itu längs med långsidan. Sen började jag vika och nåla dubbelfållen. Det är väldigt jobbigt för lår, rumpa och rygg att stå på knä framåtlutad. Andra långsidan fick jag däremot ihop i soffan.

Jag fick tyvärr vänta till dagen efter med att sy, vilket för övrigt faktiskt gick ganska fort.
När långsidorna var klara fållade jag kortsidorna. Färdigt!

Det jobbiga kom nu, när jag skulle försöka få upp sonen på ryggen. Han är snart 11 månader och tycker det är skitkul att sitta och hoppa på ryggen, och att kasta sig bakåt. Det gick inte så bra med andra ord.
Däremot fick jag till magknytning. Han behöver nog vänja sig att åka sjal igen.



Sjalen blev över förväntan. Jag har en trikåsjål, Mam Eco, som jag är supernöjd med. Jag köpte en rebozo, som för övrigt är hur snygg som helst. Men problemet med den är att den inte har någon diagonalgiv så det är svårt att få till knytningen. Inget för en nybörjare som jag med andra ord.
Jag har länge viljat ha en långsjal men de är så dyra (inte om man kollar till mängden tyg). Vad passar då inte bättre än att sy en egen.

Sjalen är utmärkt. Avlastningen är bra och tyget är ganska tunnt så jag tror det blir svalt till sommaren (nackdel med svart dock). Positivt att det torkar fort och inte blir så tungt att ha med sig.
Det är väldigt enkelt att sy en sjal, om än ganska tidsödande och lite småtråkigt. Det blir 11 meter fållning!
Om man vill kan man färga det.